Från konkurs till comeback: amerikanska Lyten återstartar Northvolts batterifabrik i Skellefteå och kallar tillbaka över 600 anställda

Northvolt, en gång symbolen för Europas ambition att bygga egna elbilsbatterier, får nytt liv. Det amerikanska batteriföretaget Lyten håller på att återstarta den forna svenska stoltheten, och i Skellefteå ska produktionen dra igång på nytt under andra halvåret 2026 samtidigt som fler än 600 tidigare anställda kallas tillbaka till jobbet.

Comebacken följer på ett av de mest omtalade industriella sammanbrotten i modern svensk historia. Efter att Northvolt gått i konkurs klev Lyten in och slutförde den 27 februari 2026 köpet av bolagets svenska verksamhet, en affär värderad till nästan fem miljarder dollar som räddade fabrikerna undan nedläggning.

Affären som räddade Northvolt

I köpet ingick Northvolt Ett och dess planerade expansion i Skellefteå samt forskningsanläggningen Northvolt Labs i Västerås. Totalt handlar det om 16 gigawattimmar befintlig produktionskapacitet tillsammans med mer än 160 hektar mark, infrastruktur och byggnader, alltså en nästan färdig industristruktur som annars riskerat att stå tom.

Lyten beskriver de olika platserna som pusselbitar med skilda roller. Skellefteå bidrar med beprövad batteritillverkning, Västerås med Europas största battericentrum för forskning och utveckling, och den polska verksamheten i Gdansk med djup erfarenhet av energilagring. Tillsammans bildar de ett europeiskt nav för batterier.

Produktionen startar om

Enligt Lyten väntas fabriken i Skellefteå leverera kommersiellt producerade celler redan under andra halvåret 2026. Till en början rör det sig om litiumjonbatterier av NMC-typ, avsedda både för fordon och för stationär energilagring, alltså samma slags celler som Northvolt en gång var tänkt att massproducera.

Minst lika viktigt för regionen är att människorna kommer tillbaka. Ett återanställningsprogram är i gång i Skellefteå och Västerås, och över 600 personer väntas återvända till verksamheten under Lytens flagg. För en stad som drabbades hårt när Northvolt föll är det ett efterlängtat besked om att industrin får en andra chans.

På längre sikt vill Lyten gå bortom dagens teknik. Bolaget planerar att i fabrikerna utveckla sin egen litium-svavelteknik, byggd på så kallade 3D-grafenmaterial, för storskalig tillverkning. Sådana celler beskrivs som potentiellt lättare och billigare än dagens litiumjonbatterier, vilket skulle kunna ge både längre räckvidd och lägre kostnad.

Ett nav för batterier och AI

Lyten kallar satsningen i Skellefteå för sitt Industrial Hub och vill koppla ihop batteritillverkningen med något oväntat, nämligen datacenter för artificiell intelligens. Tanken är att utnyttja regionens rikliga och rena vattenkraft för att driva både cellproduktion och energikrävande AI-anläggningar på samma plats.

Bolagets vd Dan Cook har sammanfattat ambitionen med orden att företaget har infrastrukturen, kompetensen och tekniken för att bygga ett blomstrande batteriekosystem över både Nordamerika och Europa. Det är en tydlig markering om att Lyten ser Skellefteå som en hörnsten i en betydligt större plan.

Vad det betyder för svensk elbilsindustri

Northvolts fall var mer än en enskild konkurs. Bolaget sågs som Europas bästa hopp om att bygga egna batterier och minska beroendet av asiatiska tillverkare, och kollapsen skakade hela den europeiska ambitionen att säkra en egen leveranskedja för elbilar. Att verksamheten nu återupptas har därför en betydelse långt bortom Skellefteå.

Samtidigt är utmaningarna långtifrån över. Att starta om en komplex batterifabrik är svårt, och Northvolt brottades tidigare just med att få igång en stabil serieproduktion. Frågan om efterfrågan, konkurrensen från billiga asiatiska celler och förmågan att verkligen nå lönsam volym hänger kvar över projektet.

Det närmaste halvåret blir därför ett test på om comebacken håller. Lyckas Lyten leverera de första kommersiella cellerna som utlovat och behålla den återvändande personalen, kan Skellefteå bli en symbol för att europeisk batteriindustri trots allt reser sig igen. Misslyckas ramp-upen på nytt, väntar däremot svårare frågor om hela den svenska batteridrömmen.